Grundskolan börjar ta mot sitt slut, och betygssnacket med lärarna börjar. Jobbigt jobbigt! Jag är ju inte en så bra elev om man säger så... Ingen unge som lärarna gillar för jag är lite.... speciell?

Jaja, nog om hur underbar jag är. Vill bara skryta om mitt MVG jag fick i engelska! Shiet vad jag har kämpat det här året med muntliga MVG kriterierna! Läraren sa att skriva inte var något problem alls för mig, men jag är för blyg. Menmen, här får man ett MVG i en engelsk skola och man känner sig lite sisådär bra!

Det här är mitt enda MVG i de "viktiga" ämnerna. Jag har annars MVG i bild, musik, slöjd och hemkunskap (om de inte ändrat något...), haha. Men är man estetbarn så är man.





Den enda linjen jag sökt för gymnasiet är naturvetenskap. USH VAD TRÅKIGT!!!!! Jag kanske, kanske får en bra framtid, men jag vill ju jobba med något skapande jobb. Aja, whatever!

Nu ska jag torka och fixa håret, sticka en halsduk för slöjden imorrn och titta på lite youtubeklipp, och lyssna på musik typ 1 på natten. Ni vet sånt som vi estetbarn gör!



Kram

Hela skolan hade ledigt idag. Istället skulle man spendera dagen åt att samla in 150kr per elev för att donera till Awasa, en plats i Etiopien. Senaste inlämningstiden var kl 15.00, vilket jag tyckte var sjukt tidigt. Så syrran och jag spenderade hela eftermiddagen (då jag vaknade typ 1...) åt att städa hela huset för att få ihop de pengarna. Vi fick avbryta mitt i för att hinna med bussen.

När vi lämnat in de pengarna träffade vi på några roliga människor som vi skämtade runt med en stund, syrran stack för att shoppa med dem, och städningen blev aldrig klar! Okej, vi skyller på mig också för jag gick och shoppade med mamma :P

Jag fick hem 2 vita linnen, ett par strumpbyxor, Qlinique Anti-blemish Solution och en AVSLUTNINGSKLÄNNING!!! Vill tyvärr inte visa en bild på den, och samma som balklänningen, ni får se den efter avslutningen! Men jag kan avslöja att jag köpte den i Desigual och den är skitfin. Kanske inte den somrigaste, men den snyggaste!

Strumpbyxorna (på min arm...)


Sedan fick jag höra av Anton att han inte ville vara med i filmen längre som vi har planerat i månader... Först sa han en massa bortförklaringar om att han inte hinner imorrn osv osv men sen kom vi fram till att han inte vågade. Jag blev lite besviken men vad kan man göra åt det liksom? Life goes on...

Jag får ofta höra meningen "det är ödet, det var menat att vara så". Men om det nu finns något som heter "ödet", varför känns det som att jag inte riktigt har ett öde?

Jag har liksom hamnat hos fel vänner, i fel klass, i fel plats. Jag har aldrig känt att jag passar in, det är som att allt finns i en bubbla, och den bubblan har låst mig ute.

Människor jag inte riktigt lyckats lära känna så bra, är så himla underbara mot mig. Det låter konstigt eftersom att jag i så fall borde känna dem, men de är liksom underbara "på avstånd". De beundrar min stil, mitt sätt att tänka, att jag är jag och ingen annan. Har många gånger hört att jag är en "inspiration", att jag är "modig", och "cool". Jag blir stalkad online, och jag känner mig behövd. Till och med killar stalkar och vill träffas, skriver en massa snälla saker till mig, om mitt utséende, mitt sätt att tänka.

Varför är jag inte behövd av min nära omgivning? Varför kan jag inte känna mig stolt över att vara jag?

En sak måste jag känna mig lycklig över: jag har några av de finaste vännerna på jorden. Vänner som inte dömer, aldrig någonsin puttar ut någon i gruppen, alltid förstående, aldrig äns har en tanke om att ta över någon av varandras vänner, och som alltid kan hitta på något där vi alla kan ha roligt. Med dem kan jag prata om ALLT, precis ALLT mellan himmel och jord. Skulle aldrig äns tveka om att berätta något. Det finns alltid så mycket vi kan prata om, och vi kan sitta och skratta åt varandra när man gör eller säger något konstigt. Det är aldrig någon som tar illa upp.

De är de enda av de jag känner som blir glad av att se en, de liksom lyser upp och berättar hur mycket de saknat en. Man känner sig behövd. Är jag sjuk eller har skadat mig ringer de eller kommer de hem till mig för att muntra upp mig.












Ni är det finaste jag vet<3

...och självklart min familj. Jag har den bästaste av bästa familjen i världen.

Om jag ändå tänker efter lite noga, är det nog bara de här människorna som jag behöver i livet. Jag är lycklig över det jag har, även om jag inte har så mycket<3

Jag är så lyckligt lottad för att ha de finaste vännerna i världen. Mika, Angie och Mamika har jag känt i nästan 10år, och de är de underbaraste av underbaraste. Mahomi lämnade oss för typ 3-4år sen, och vi har tappat kontakten helt och hållet. Det hände lite saker som är alldeles för privat att prata om. Menmen, sånt får man ta sig igenom i livet!


HAHAHA, en bild för typ 3år sen! Angie, Mamika, Maho och jag. Gud vad annorlunda vi var! (jag var så ful att jag fick censorera).


En till! Maho, Angie, Mika och jag.


Känner knappt igen oss..... Sorry, men var tvungen! Råkade hitta bilderna och det var så speciellt!

Efter 8 Juni ska vi träffas så snart som möjligt inna jag reser iväg till USA. Har saknat dem jätte mycket, och vi har typ inte träffats på en månad, så något riktigt kul ska vi hitta på!<3

Kramkram.

Jag har haft skitont i halsen de senaste dagarna. Idag skippade jag stalljobbet för jag kände mig febrig. Så jag åkte hem, åt 2 strutar med glass, 2 nutellasmörgåsar och somna i soffan i några timmar (gubbvarning).



Imorrn är det catch up day så vi är lediga från skolan om man inte måste göra extraarbete för att inte ligga efter (som typ jag). Men jag ska vara där 10:30 sen någon timme. Sen får vi se om jag drar till stan och filmar lite!

Nu har jag redigerat 2 filmer, dock inte klara ännu, tar väl några veckor. Har med en massa skitsöta killar i filmen och jag smälter varje gång de dyker upp<333 Hahaha... Men de är seriöst skitsöta med coolaste stilarna. :)

Aja pussåhej<3

Inget rasistiskt, jag lovar. Vi var bara lite..... eh.... töntiga?

Satt och väntade på att en sak skulle ladda klart på datorn. Hade skittråkigt så jag mumlade fram en liten låt... Låten är lite vad jag känner nu. Ibland kan man känna att man hatar någon, men när man tänker efter inser man hur jobbigt det blir att leva utan den. Ett litet meddelande till mina älskade vänner<3

Låt: P!nk - Please Don't Leave Me

(chipmunk för som sagt, jag sjöng inte seriöst och vill inte att ni ska höra min äckliga sångröst) LOL ÅT MIN VIDEOVISNINGSBILD!!! HAHAHAHAHA

Har varit en helveteseftermiddag idag.

När vi var ute under rasten skulle några killar i klassen sparka ner cyklarna med en fotboll.. och ni vet hur hårt de sparkar... Såå där gick jag med vännerna och precis då hör jag värsta smällen, och jag märker att de träffat mig med den stenhårda fotbollen rakt i mitt huvud typ 3 m efter de sparkat. Jag blir typ snurrig och står där ett tag för att fatta vad som hänt. Sara får panik och ba "OMG GICK DET BRA!!!?????" Jag ba "ehhh... ja....?".

Jag e inte så känslig som de flesta tjejer är, jag är ingen drama queen om kan säger så. Jag har aldrig gråtit in public, eller vikit mig av smärta för att visa hur ont jag har. Det är ändå aldrig nån som bryr sig om jag mår jätte dåligt har jätte ont eller svårt att andas etc (förutom föräldrarna förstås), . "Erika klarar sig. Det gör hon alltid". Men ibland, bara ibland, vill jag att någon ska bry sig.

Hans kompisar viker sig av skratt, ja, hur kul är det? Min skalle kunde spruckit? Haha, men de är ju så himlans fula och omogna så de får väl stå där och garva, de där äckliga människorna. Han som sparka kom i alla fall direkt och frågade om det gick bra och bad om förlåtelse.

Sen gick vi in för att försöka få tag i skolsystern för den där smällen lät inge bra och jag var fortfarande snurrig. Menmen, hon hade dragit hem. Happ, då får jag väl klara mig då.

Under SOn mådde jag jätte illa och visste inte vad jag skulle göra. Menmen, jag tänkte att jag klarar mig.

Vi drog hem till Sara för vi skulle "plugga" tsm (det blev ju aldrig av..) och då fick jag skitont i huvudet!!! Jag åkte hem vid nio, och la mig i sängen för att se om jag mådde bättre efter nån timmes sömn. Men nej, jag har fortfarande skitont i huvudet!!!



Jag kan inte stanna hemma från skolan imorrn för jag har ett omprov som läraren sa att jag måste gå på och jag får ingen ny chans oavsett om jag blir sjuk eller inte. SHIET!!!

Nu är den officiell! Videon är så sjukt jävla galen att jag inte tänker säga något mer..................

Innan valborgskvällen jobbade jag i en lolitabutik under en cherry blossom festival på Kungsträdgården. Riktigt "speciellt" måste jag säga! Först från 11 till 14 jobbade jag med Sara, Nora och Eleonor. Sen med Hanna till 17.

Sara och jag i butikskläderna:


Den dagen var så jävla AH-MAY-ZING! Överallt ville folk ta foton med mig och filma mig. Vart jag än gick kom folk med stora kameror och tog tusentals foton på mig. En grupp ville ha med mig på deras möhippefilm. Det mesta av det här hände när jag INTE hade på mig butikskläderna, utan bara blus, läderjacka, shorts och högklackat. Killar kom med deras skitbigga kameror och ställde sig rakt framför mig och ba SHOT-SHOT-SHOT "tack". Jag hann inte reagera så jag ba log tillbaks och ba "....varsegod...?". Andra ställde sig och bara filmade framifrån när jag gick där, vilket jag tyckte var lite jobbigt så jag försökte att inte visa ansiktet för mkt. Man vill ju inte hamna överallt på nätet... 

Lite jobbigt var det när folk inte frågade och bara jagar efter en som en paparazzi. Fick till och med försöka undvika många! Men det var kul när folk kom fram och frågade "får jag ta ett kort tsm med dig?" eller "får jag fota dig?". Då kände man sig mer respekterad.

Jag undrar vart alla fotona hamnar. Känns ju inte så jätte bra att ha foton på sig själv utspritt utan tillåtelse på nätet.. men aja!

Jag undrade varför folk var så himlans galna.... eller det är ju klart, jag är ju skitkänd bland vissa men med annat namn än Erika! Hahaha!












På kvällen var jag med på nån valborgsfest med några människor. Under natten såg vi på 2 Austin Powers filmer på deras hemmabio!<3 Skitmysigt

Hoppas ni hade det awesome också!