Hamnat fel...

Jag får ofta höra meningen "det är ödet, det var menat att vara så". Men om det nu finns något som heter "ödet", varför känns det som att jag inte riktigt har ett öde?

Jag har liksom hamnat hos fel vänner, i fel klass, i fel plats. Jag har aldrig känt att jag passar in, det är som att allt finns i en bubbla, och den bubblan har låst mig ute.

Människor jag inte riktigt lyckats lära känna så bra, är så himla underbara mot mig. Det låter konstigt eftersom att jag i så fall borde känna dem, men de är liksom underbara "på avstånd". De beundrar min stil, mitt sätt att tänka, att jag är jag och ingen annan. Har många gånger hört att jag är en "inspiration", att jag är "modig", och "cool". Jag blir stalkad online, och jag känner mig behövd. Till och med killar stalkar och vill träffas, skriver en massa snälla saker till mig, om mitt utséende, mitt sätt att tänka.

Varför är jag inte behövd av min nära omgivning? Varför kan jag inte känna mig stolt över att vara jag?

En sak måste jag känna mig lycklig över: jag har några av de finaste vännerna på jorden. Vänner som inte dömer, aldrig någonsin puttar ut någon i gruppen, alltid förstående, aldrig äns har en tanke om att ta över någon av varandras vänner, och som alltid kan hitta på något där vi alla kan ha roligt. Med dem kan jag prata om ALLT, precis ALLT mellan himmel och jord. Skulle aldrig äns tveka om att berätta något. Det finns alltid så mycket vi kan prata om, och vi kan sitta och skratta åt varandra när man gör eller säger något konstigt. Det är aldrig någon som tar illa upp.

De är de enda av de jag känner som blir glad av att se en, de liksom lyser upp och berättar hur mycket de saknat en. Man känner sig behövd. Är jag sjuk eller har skadat mig ringer de eller kommer de hem till mig för att muntra upp mig.












Ni är det finaste jag vet<3

...och självklart min familj. Jag har den bästaste av bästa familjen i världen.

Om jag ändå tänker efter lite noga, är det nog bara de här människorna som jag behöver i livet. Jag är lycklig över det jag har, även om jag inte har så mycket<3


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0